NATALIA

Shit. Vaknade upp med ett stort svart orosmoln över huvudet. Det är bara 6 dagar kvar till flytt, och ärligt talat gör det mig lite spyfärdig.. Är så sjukt nervös men ja vet inte riktigt varför.. Så här va de ju inte alls när jag flyttade till Helsingborg, från min hemstad alldeles själv första gången. o då kände jag INGEN verkligen. Det var verkligen vågat, men ja gjorde det o det blev ju bra. Men nu känns de bara... aah... ja vet inte. Jobbigt. Ja vill ju härifrån för ja mår verkligen inte bra här, men samtidigt oroar jag mig för om jag kommer må bra där? tänk om jag inte gör det.. Tänk om allt skiter sig och de blir totalt fel.. Ååh... vad är det jag gör..

Sen är jag lite ledsen över vissa folk också. Folk man tror man kan lita på, som man tror är bra vänner elelr kan bli bra vänner, men som sviker hela tiden. Inte hör av sig, inte gör vad de sagt att de ska, inte finnas där när de så väl vet att jag behöver dem som mest. Blir så trött på folk! Ibland tror jag att jag bara är kräsen, men vet ni vad, det är jag verkligen inte. Fan! Blir så arg. Jag behandlar varenda levande varelse med respekt, och jag är fan snällare än dom flesta här på jorden. Mer omtänksam person får ni leta efter. Men ja ger kanske efter för lätt. Folk gör fel och jag förlåter dem för lätt, som om de va ingenting. Jag struntar i om mina vänner är elaka, för jag vill göra allt för att ha dem kvar, de få vänner jag har. Blir trött på migsjälv. Varför kan jag inte bara säga ifrån när nåt är fel, stå upp för migsjälv? Jo, kanske för att det gick rent åt skogen sist jag sa ifrån, vilket var den första och sista gången jag gjort det i mitt liv. Ja är så jädra feg. Va är de för fel på mig? Åååh.......!

Skitsamma. Nu ska jag snart o jobba iallafall. Ingen bra dag detta. Hej.