Det slår väl aldrig fel. Att jag är på fel plats vid fel tillfälle alltså.

Kvinna bestulen av cyklister

Kvinnan blev stoppad av två män i 20-25-årsåldern. Männen kom på cykel och frågade kvinnan vad hon hade i sin väska. Därefter tog de väskan från kvinnan.
Sedan de tömt väskan på kontanter försvann de på sina cyklar från platsen.
Det förekom inget fysisk våld vid stölden. Någon misstänkt för brottet har inte gripits. /Källa.

 

Som sagt. Aldrig slår det fel.

 

Lite traumatiskt faktiskt. Chock. 2700 - hela min dygnsgamla hyra jag tagit t och skulle ge till min nya hyresvärd på fredag. Har blivit rånad förr, i Helsingborg, men då blev jag ju totalt knockad så jag såg ju ingen gärningsman eller nånting. Bara boom. Men nu var det så annorlunda. Inget jag kunna föreställa mig. Inget våld, inget hot, men två biffiga långa killar som säger åt mig att ge dom väskan. Va ska man göra? Ett nej hade kunnat betyda våldtäckt, misshandel, knivhuggande eller nåt annat, man vet ju inte. Men aah... Jag bara stod där som ett fån tror jag.. Fattade inte förän dom cyklade iväg.

 

Ringde 112 - jag har blivit rånad - dom skickar en bil direkt, stå kvar där du är. Jag står kvar. Polisbilen kommer, tar upp min anmälan, vi sätter oss i bilen, fortfarande i chocktillstånd, cirkulerar runt och letar efter förövarna. Jag blir rädd och börjar fråga poliserna om detta kommer synas i några register. Med tanke på att jag jobbar med barn, där man inte får vara med i några som helst register, så blev jag ju orolig. Men så dum ja var - klart de inte gör. Dom dumförklarade mig nog på plats, ha ha. Det är ju jag som är brottsoffer, inget jag gjort fel. Stupid, stupid. Åkte runt ett tag innan jag blev skjutsad till Emelie, ville inte vara ensam.

 

Mycket sömn blev det inte, och idag fick jag äran att åka till polishuset för ett förhör samt kolla på bilder. Läskigt. Riktigt läskigt. Man känenr sig sjukt blottad, nästan kränkt över att behöva vara där. Rädd, naken, exposed. Ha ha. Kände inte igen nån av killarna dom visade mig, men jag kunde iallafall hjälpa till lite med signalementen genom att dra liknelser till några av de på bilderna. Kanske att det hjälpte lite. Hoppas iallafall.

 

Vet inte riktigt hur jag skulle reagera om jag såg killarna igen. Jag skulle förmodligen flippa och springa så fort jag kunde i motsatt riktning. Även om killarna inte på nåt sätt var hotande, bara bestämda i sitt talesätt. Så kände man sig i ett sånt sjukt underläge. Går inte förklara. Det var som om man var under befallning - ge mig väskan - ja mästare - eller nåt. Rätt sjukt. Hade jag varit mer "medvetande" vid tillfället, hade förmodligen min osmarta sida kommit fram och jag hade nog sagt nej är du dum eller? Och fortsatt gå. Inte så smart, vem vet vad som kunde hänt. Nu är jag bara glad att det gick så sansat till. Pengar är bara pengar, även om jag har väldigt ont om dem. Men med livet och hälsan i behåll betyder det ingenting. För vad ska jag med pengar till om jag skulle få ligga på sjukhus, eller i värsta tänkabara scenario, i graven.

 

Det var mitt senaste dygn. Nån som vill toppa?